Fotobrevet #011: Gerillagalleriet intar Bergslagen
Fotobrevet #011: Gerillagalleriet intar Bergslagen
En liten kulturguide och tankar om ett projekt
Hej.
Snart är sommaren slut. I trädgårdslandet mognar skörden och sakta tar mörkret tillbaka natten. Jag gillar hösten. På hösten finns det utrymme att sitta ner och ta det lugnt. Det finns tid för ens bildarkiv och att sitta med sina fotoböcker. Precis som naturen behöver vi vila, tid att ladda om och tid att omformulera oss. Då är hösten bra. Men ännu är det sensommar och kameran har fått jobba de senaste veckorna.
I det brevet kan du läsa om mitt gerillagalleri, om bergslagens industriella kulturscener, några tankar om mitt Bergslagsprojekt samt en bildserie serie från Lindesberg där muralmålningar ger staden karaktär.
MVH
Björn Dahlfors
Jag har startat #gerillagalleriet
Måste konst hänga i en utställningshall? Måste offentlig konst vara beställd? Kan det offentliga rummet vara en utställningshall? Varför ska konsten vara borgerlig och otillgänglig? Hur ska jag kunna ge något med mina bilder?
I sommar har jag startat upp ett projekt jag kallar Gerillagalleriet. Gerillagalleriet lånar det offentliga rummet för att ge det offentliga rummet konst. Min förhoppning är att det ska liva upp och göra en anslagstavla, ett igenbommat hus, ett elskåp eller något annat till en mer intressant plats.
Gerillagalleriet har just nu hängt upp 15 konstpauser runt om i Bergslagen. Konstpauserna är ett fristående fotografi som hängs på anslagstavlor, elskåp eller andra lämpliga ställen där det annars inte finns något eller där det annars bara finns reklam.
Gerillagalleriet har också hängt sin första utställning som visar tio landskapsbilder från Sverige. Bilderna hänger på en övergiven affärslokal i Storå.
Här kan du se bilder och läsa mer om projektet.
Bergslagens industriella kulturscener
Sommaren är högsäsong för kultur utanför de större städernas larm och dån. Små, medelstora och jättelika gallerier öppnar upp. Sommarteatrar och operor letar sig ut på nya arenor. Privata ateljér med fik och besöksträdgårdar öppnar upp.
Här i Bergslagen har kulturen och det gamla industriarvet på många sätt gifts sig med varandra. Järnverk, pappersbruk, hyttor, sågverk, bryggerier och gruvmiljöer blir kulturscener. Så i sommar har jag verkligen grottat ner mig. I Nora på Bryggeriet har jag sett två utställningar, jag har varit på Verket i Avesta, på Meken och Arkivhuset i Smejebacken, på Opera på Skäret utanför Kopparberg, i Stripabryggeriets Gallerirum och druckit bryggeriets öl, på Bokloppis i Södra Hyttan och på gruvmuseet Mojsen i Grängesberg. Den industriella historien i kombination med konst blir något extra som upplevelse. Kvar på sommarens program står att åka till Ställbergs gruva för att se konstgruppen Fuls Tal till nationen.
Utöver det finns pappersbruksmuseet i Frövi som varje sommar gör nya konstuställningar. I Uttersberg drivs Galleri Ashley. Halvvägs till Grythyttan från Nora ligger Stadra sommarteater och i Grängesberg finns även Maskinhuset som sommartid ger utställningar.
Så om du nu gillar kulur så planera in Bergslagen för nästa sommar, du kan fylla hela semestern med fantastiska upplevelser. Tyvärr så är det mesta av det jag beskrev sommarföreteelser och nu när hösten kommer så stänger kulturen på många sätt ner här i Bergslagen för att återuppstå nästa sommar.
En bonustips är ett besök i Ingeborg Welins fotoateljé i Kopparberg som Ljusnarsbergs Hembygdsförening visar på sommaren. Det som är speciellt med huset är att det faktiskt byggdes som fotoateljé och då när det byggdes så byggdes det med stora takfönster åt norr för att släppa in så mycket ljus som möjligt. Tyvärr är takfönstren igensatta men hembygdsföreningen har gjort ett gott jobb med att gör en takinstallation som ser ut som ett takfönster. Ateljén är häftig och det finns mängder av fotografisk teknik sparad.
Uppdatering kring Bergslagsprojektet
Tidigare har jag skrivit om att det jäser ett eller flera fotoprojekt kring Bergslagen inne på hjärnkontoret. Här i bygden finns små mycket intressant samtid och historia att ta fasta på. Just nu är jag inne i en process där jag skapar bilder utan att riktigt ha en tydlig berättelse. Jag gör fotografiska anteckningar. Det har blivit ganska många bildanteckningar de senaste åren. Kanske att några kommer till användning när jag väl sätter i gång och knyter ihop min story.
En annan process som pågår är att jag läser böcker, skrollar facebookgrupper och googlar fram pdf:er som ingen trodde fanns (exempelvis en C-uppsats om barnarbete i Stråssa Gruva). Ur det jag läser hittar jag uppslag för berättelser – spår som jag vill utforska vidare. Ett fantastiskt att hitta trådar som kan vävas samman till något större.
Det tredje är jag gör fältstudier på betydelsefulla platser runt omkring. Jag går i gruvmiljöer, följer stigar och passerar platser som varit men inte längre är. Det jag läser om blir upplevelser och bilder.
Den stora utmaningen framöver är att smalna av. Just nu är projektet mer en mykorrhiza liknade väv än något riktigt begriplig. Det som är intressant i en utforskande process är när ett spår leder fram till något konkret. Varje spår som känns intressant skriver jag ner och lägger in för bearbetning i mitt undermedvetna.
Opublicerat | Naturens grafik
När snön just fallit, när ljuden dämpas, när landskapet förenklas och antar en helt annan form. Då i det ögonblicket är denna bilden fångad. Fotograferad i Nora.
