Fotobrevet 038: Om Cato Lein, opublicerat från Stripa och annat smått och gott
Dags igen, Fotobrevet är här med ny läsning om fotografi
Vad hände med vintern? För mig som älskar att åka skidor blev det ett riktigt praktfiasko. Men det ger å andra sidan tid åt fotografi och att skriva Fotobrevet.
Hänt sen sist – nyheter från min front
Fem år sen corona – boken som minns allt
Cato Lein och tankar inför Fotobokspriset
Opublicerat från Stripa
Hänt sen sist: Två föreläsningar, ett lyckat vinterspår och slutsåld bok
Tack till alla som kom till vinterspår och till er som var på mina föreläsningar i Avesta och Fagersta. Det är kul att möta intresserade läsare och blivande läsare. Det märks att Bergslagen engagerar i Bergslagen. Mitt utifrån perspektiv på landskapet kanske öppnar ögonen för de som bott här längre än jag.
Just nu har jag inga framtida föreläsningar inplanerade. Tipsa gärna arrangörer om mig så kanske det kan bli så att jag kommer till en plats nära dig.
Vinterspår blev väldigt lyckat i år, Kulturproduktionen gjorde gemensam sak och blandet fotografi med textil.
Under Vinterspår såldes det sista exemplaret av Oviksfjällen: En resa från Storsjöns strand till fjällets topp. Att ha sålt slut på en första upplaga anses i vissa kretsar gör en till författare. Det spelar inte så stor roll men jag är stolt som en tupp över boken och att den nu är helt slutsåld.
Fem år sedan corona – permanent prissänkning på 202053
I dagarna var det fem år sedan coronan förlamade landet och världen. Hur var det att leva med ett osynligt hot? Hur var det att ha döden så närvarande i vardagen? Det behandlar min bok 202053: Fotografi och poesi från pandemins första år. Nu gör jag en permanent prissänkning på boken. Boken har varit svårsåld, kanske lite smal, men den är faktiskt bra. Kanske den bästa av mina tre böcker.
Om du beställer Kära Bergslagen: Råvaruland och Folkhemsrester så skickas 202053 med som en gåva under en tid fram över.
Snart dags för fotobokspriset – tankar om fjolårsvinnaren Cato Lein
Eija Hetekivi, Ela Polkowska, Julian Slagman, Maja Daniels och Kent Klich är nominerade till årets fotobokspris. Stort grattis till dem. Det är fint att fotoförfattarna ger fotoboken den kulturella plats som den förtjänar. För vissa är kanske en fotobok något enkelt, det är ju bara bilder, men en bra fotobok är en stark berättelse och minst lika komplex som en roman eller en reportagebok. Efter förra årets skandal kring Cato Lein (fjolårsvinnaren) så har jag ägnat några tankar åt honom och om fotografiet autenticitet.
Hur ska jag egentligen känna inför Northern Silence, boken av Cato Lein som vann priset i fjol, men som sedan blev av med priset efter att det uppdagats att fler bilder i boken var av annan upphovsman. Självklart ska man inte sno andras bilder och kalla dem sina egna. Men å andra sidan är boken Northern Silence en fantastisk bokupplevelse. Det grova kornet, känslan av att bilderna kommer direkt från mörkrummet, en känsla som förstärks av det grova pappersvalet, mixen av ansikten och karga landskap som ibland löser upp sig i kornet och det kontrastrika. Det är helt enkelt en fin bok. En bok som mer är en känsla av ett landskap och människorna som lever i landskapet än en dokumentär skildring av Nordnorge.
Men så var det just att några bilder är stulna. Cato fann etnografen Ernst Manker bilder på en loppis och tyckte att de hade något som skulle höja boken. Det gör ju inte boken sämre men det kastar förutsättningarna för boken över bord. Cato vill skildra hans barndoms landskap, hans syn på landskapet och människorna. När han gör det med andras bilder så går ju boken sönder.
Hur ska man ska känna för en skandalomsusad bok? Där är jag kluven. För oavsett vilka övertramp Cato Lein gjort så kvarstår det faktum att han är en fantastisk fotograf. Lite på samma sätt som att Terje Hellesø i stressen över att få till en bild på lodjur i Mullsjös skogar tog till Photoshop för att klippa in lodjur från andra fotografer i sina bilder. Såklart ett grovt övertramp. Fortsatt är dock Terje en av de mest intressanta naturfotograferna, han har flyttat fler gränser inom naturfotografin än någon annan. Så vad är kontentan. Folk gör dumma saker. Så har det alltid varit. Visst har Cato Lein och Terje Hellesø skadat sig själva och kanske även naggat lite på fotografin rykte. Men när världsledare startar krig, driver på klimatförändringar och gör allt för att slita i sär samhällen och gemenskaper då är en stulen bild eller ett inklippt lodjur ingen större sak.
Nu blickar vi framåt. Passa på att beställa de böcker du är intresserad av. Vinnaren av fotobokspriset 2025 meddelas 19 mars under Fotoboksgalan.
Tipskavalkad
Fotoboksdagen i Örebro är något jag själv kommer missa men jag vill ändå tipsa. Har du möjlighet att ta dig till kulturkvarteret i Örebro den 29 mars så ta den. Där kommer du träffa många fotoboksförfattare.
I dagarna har vinnarna i tävlingen Årets bild korats. Där finns mycket bra bildjournalistik att ta del av.
Snart är odlingssäsongen här, därför vill jag tipsa om ett bildreportage jag gjorde för några år sedan. Jag dokumenterade de rester som var kvar efter förra sommarens odling. Bildserien heter Till kretsloppet och förruttnelsen.
Opublicerat | Stripa gruva ligger blottad
Stripa gruva har tidigare nämnts i Fotobrevet, det är en plats fylld av fotoinspiration och historia; Sveriges historia, Bergslagens historia och historien om byn där jag bor. Efter att slyn fått gro och ta fäste under många år har nu området röjts och med det kommer helt nya objekt och detaljer fram. Gamla maskiner, krossar och byggnader framträder på ett annat sätt. Nya bildvinklar blir möjliga och för mig som fotograferat i Stripa oräkneliga gånger de senaste åtta åren blir det nästan som en ny upplevelse. Ett axplock av bilder från en fotografering en marsmorgon 2025.
